Tandlossning / Parodontit
En folksjukdom som inte känns
Ofta märker man som patient inte sjukdomen tandlossning förrän det är för sent. Speciellt då det inte gör ”ont” i tanden när man har tandlossning.
Parodontit (tandlossning) är en samling inflammationssjukdomar som påverkar bindväven invid och omkring tänderna. Parodontit innebär en fortlöpande nedbrytning av benvävnaden runt tänderna som långsamt leder till tandlossning och tandförlust om den lämnas obehandlad.
Sjukdomen orsakas av bakterier som fäster på och växer på tandytorna (plack eller biofilm/mikrobiologisk plack), speciellt i områden under tandköttskanten. Inflammationen leder till att ben och bindväv bryts ner, tandfästet försämras.
Generellt sagt kan förlorad bennivå inte återfås, men sjukdomen kan hindras om man tar bort det som orsakar inflammationen, d.v.s. bakterierna.
Detta görs oftast av tandvårdspersonalen, men den dagliga tandborstningen är mycket viktig för att inte bakterierna skall återkomma. För att åtgärda djupa fickor eller försöka återfå bennivå om benet brutits ner i vinkel kan parodontal kirurgi göras, detta utförs av tandläkare.
Det är inte tanden som är sjuk–det är fästet. Det är alltid ett sjukdomstecken när du märker att:
- tandköttet är ömt och blöder vid tandborstning.
- tandköttet har ändrat form så att tänderna ser längre ut.
- några tänder har flyttat på sig och mellanrum har uppstått, t.ex. vid framtänderna.
- en stor mängd tandsten bildas.
- någon tand känns lös.
- det smakar illa i munnen och andedräkten är dålig
Tandlossning behandling
Beroende på hur omfattande man drabbats av tandlossning, desto längre stannar man upp vid varje moment, som är beskrivna nedan.
1. Röntgenutlåtande, man ser på röntgen hur mycket av tandbenet som har förlorats runt tänderna.
2. Klinisk undersökning, man känner med fingrarna efter om tänderna är rörliga och man gör en fickdjupsmätning runt varje kvarvarande tand.
3. Akut borttagning av tänder, om vissa tänder inte går att rädda så tas dessa bort tidigt.
4. Man börjar med att ta bort all tandsten på tveksamma samt bra tänder, kan ta mellan 1-4 besök.
5. Utvärdering av behandlingen igen med ny fickdjupsmätning.
6. Om vissa tänder inte blivit bra så tar man bort den kvarvarande tandstenen.
7. Parodontalkirurgi, en operation där man kirurgiskt tar bort tandsten under tandköttet på tänder som ännu inte blivit bättre.
8. Läkningskontroll. Om inga blödande fickor finns kvar vet man att tandlossningen har stannat och de tänder som eventuellt tagits bort kan nu ersättas med tandimplantat, vanliga broar eller protes.
Stoppa tandlossning
Man måste först ha förstått hur tandlossning uppstår för att därmed eventuellt kunna hindra att det uppstår igen.
Har man blivit drabbad en gång, så kan man lätt bli drabbad igen.
Dagliga rengöringen skall utföras enligt instruktion från tandvårdspersonalen minst 2 gånger per dag, helst efter varje måltid.
Fluorskölj gärna dagligen, det stärker emaljen och håller karies borta.
Kontroller skall ske på tandklinik med jämna mellanrum. Minst 2 gånger per år.
Återuppkomst av tandlossning behandlas enligt punkterna ovan.
Bieffekter: när tandköttet blivit friskt är det inte längre svullet vilket gör att mellanrummen mellan tänderna ser större ut. Då tandhalsarna inte längre är täckta av svullet tandkött kan ilningar uppstå.
Parodontit ger ökade cytokinnivåer, och en ökad risk för luftrörssjukdomar som KOL och lunginflammation. Höga nivåer av cytokiner har även visat sig ha samband med lungkomplikationer och behov av respirator hos covid-19-patienter. Därför har man nu undersökt om det finns någon koppling mellan parodontit och komplikationer hos personer med covid-19. Läs mer: wikipedia
Det finns inga recensioner ännu. Var den första att skriva en.
